Rufo

BOKAD
Namn: Rufo

Född: Januari 2015
Kön: Hane
Ras: Blandras
Kastrerad: Ja
Mankhöjd: 33 cm
Vikt: 7 kg
Finns: Jourhem i Eslöv

Under sommaren 2020 kom Rufo till Torreviejas kommunala hägn. Han var totalt ovårdad och det såg inte ut som att någon person brytt sig om honom på mycket, mycket länge. Hans då långa päls var alldeles tovig och full av bajs. Vi i BFF Strays kände direkt att vi ville hjälpa honom.

Hösten 2020 reste han till Sverige med BFF Strays och var då adopterad. Men då han inom loppet av någon vecka sedan sin ankomst hade bitit flera familjemedlemmar kom han tillbaka till föreningen. Han hamnade i ett jourhem som började kolla upp eventuell smärta. Det visade sig att Rufo hade patellaluxation och han har sedan dess opererats för det.

Nedan skriver Rufos jourmatte en lång beskrivning av honom:
”Rufo är en fantastisk liten hund som har lärt oss enormt mycket! Sedan start har han varit lekfull, sökt mycket kontakt och ÄLSKAT att träna. Han har också haft det svårt med mycket.

Anledningen att han kom till oss från början var för att han hade en bitproblematik, och det är väldigt tydligt att Rufo har en lång inlärningshistorik av att händer + smärta (alternativt förväntan om obehag) är en signal för att hugga. När han började få behandling för sin smärta blev det här plötsligt betydligt bättre, och med fortsatta medicinjusteringar (och senare även operation för patellaluxation och massor av sjukgymnastik) har det blivit enormt mycket bättre! Vi har tränat massor på hantering i hans takt, med tydliga start- och stoppsignaler, lärt oss att känna igen och reagera på hans små, små signaler (som dessutom blir fler och fler när han lärt sig att de lönar sig!) och genast tagit bort våra händer vid minsta tecken på annat än ett engagerat JA till hantering. Vi firade första gången han morrade i stället för att bita! Med det sagt är han inte som våra andra två hundar, som vi kan klappa lite tankspritt – kel med Rufo sker med fullt fokus på hans signaler!

Rufo är osäker på andra hundar och har svårt med leksignaler. Han funkar fint med vår lilla hund Lilly, men vi är konstant närvarande och styr upp när det riskerar att uppstå missförstånd – vilket sker rätt ofta. Rufo kan vara intensiv i sina kontaktförsök med Lilly när hon verkligen inte är sugen, men när hon försöker bjuda upp till lek genom att lekbuga och studsa runt kring honom springer han och gömmer sig bakom någon av oss människor och verkar tycka att det är fruktansvärt läskigt. Vår andra, lite större, hund Jinkx fungerar han fint med utomhus nu, men han är fortfarande osäker på henne ibland inomhus. Vi tror att Rufo helst är ensamhund, för han älskar verkligen sina människor!

Utomhus har han tre lägen: Går vi skogen och det inte finns någon annan i närheten går han och nosar och strosar. Går vi i närområdet (ute på landet) och han ser en främling eller en bil på avstånd – då ska de skrämmas bort! Är vi i stan, till exempel på djursjukhuset för sjukgymnastik – då undviker han ögonkontakt med alla hundar och människor, och reagerar inte på bilar eller liknande. Han är helt enkelt osäker, men väljer olika strategier i olika situationer. Vi jobbar mycket på den här biten just nu. Främmande människor och hundar introduceras relativt enkelt genom strukturerad träning utomhus, följt av en gemensam promenad. Rufo har blivit enormt förtjust i den fysioterapeut som han har träffat mest på djursjukhuset, och det har hänt bara genom exponering – Rufo har träffat henne upprepade tillfällen, utan att hon har interagerat direkt med honom, och han har blivit gladare och gladare för varje gång han har träffat henne. Första gången han träffade fysioterapeuten stod han bakom jourmattes ben och gömde sig. Nu hoppar han på henne och tigger godis.

Hemma är Rufo enormt mysig. Han vill gärna ligga och vila med kroppskontakt, med ryggen tätt mot människans ben eller draperad över låren. Ena jourmatten arbetar på distans och den här lilla herren har verkligen blivit den optimala (hemma)kontorshunden. Han ligger så fint och sover i sin bädd under hela förmiddagen och lägger sig sedan till rätta och sover vidare efter en lunchpromenad, som gärna får innehålla lite träning och aktivering också. Det är bara ibland han tycker att han måste komma upp i knät och hälsa på kollegorna på videoskärmen, och eventuellt promenera lite på tangentbordet också.

Rufo är matglad och älskar att leka – det gör honom till en lättbelönad hund och en hund som älskar träning! Fysträning? Superkul! Hanteringsträning? Fantastiskt! Nosträning? Wow! Allt han har provat har han älskat och han kastar sig på sin träningsfilt när ett träningspass vankas. Vi har också kommit på honom med att stå och balansera på sin Fitbone alldeles för sig själv, i hopp om att någon ska komma och träna med honom. Han tycker också att alla hundar borde ha sin egen Treat-and-Train.

Den här killen är sockersöt och kommer att älska sina människor något kopiöst. Hans starka känslor är både en del av hans charm och en del av utmaningen. Jourhemmet tränar långsamt men säkert på att Rufo ska kunna vara ensam hemma och det går framåt, men det är något som hans för-alltid-familj kommer att behöva börja om från noll med när han väl har landat.”

Om du är intresserad av att adoptera Rufo, skickar du in din intresseanmälan här.